söndag 29 maj 2016

Vård, vård, vård.

Kö till cykeltvätten.
Sista etappen avklarad och nu väntar cykel och klädvård innan vi packar bilen men först måste vi fylla på våra egna depåer.



Grym uppför och en rackare nerför bergen

Bild på okänd kämpe med nummer 748


Idag hoppade jag in och körde Mega distansen som var drygt 46 kilometer lång och 1.940 höjdmeter. Precis lagom för mig denna söndag. Under en del av sträckan körde jag tillsammans med denna dam och hon var extremt stark uppför. Där det flesta andra gick trampade hon på och sen när det vände utför så såg man bara ryggtavlan av henne innan hon försvann bakom nästa krök. Tjejen som står till vänster om henne i bild försökte hänga på nerför precis efter att jag tog denna bild. Det slutade dessvärre med en rejäl krasch för hennes del bara någon kilometer längre ner. Jag stannade till och kunde konstatera att det inte var någon vacker syn och troligtvis hade även ett nyckelben gått. Efter en stund kom ambulans och hämtade upp henne. Hoppas det gick bra trots allt.
En liten parantes.... jag drog förbi nr 748 i sista backen uppför och gjorde allt jag kunde för att hålla henne bakom mig in i mål, även om jag visste att jag var "lite dopad" eftersom jag hade haft en vilodag igår. 

Snart är Beskidy festen över och vi säger hej då till....


Snart dags att packa bilen och rulla hemåt igen efter några härliga dagar här i Polen. När vi väl anländer hem återgår mycket till gamla rutiner, vilket för del av Team RMI  innebär att man säger hejdå till: Pasta, Potatis, bröd, chips, jordnötter, Mariestad, nej där blev det fel.... Om vi ska ner hit igen så bör vi vara några kilo lättare för det är tungt att släpa upp 80-85 kilo uppför backarna.

lördag 28 maj 2016

Av med det gamla, på med det nya....

Gamla 34 klingan på väg ut genom fönstret??? A,nä!
 
Efter gårdagens etapp klagade Martin på att hans cykelbyxor spände över låren vilket var ett klart tecken på att han hade börjat "bygga benmuskler" under de tidigare etapperna....Vi satte oss genast ner i baren för att analysera detta fenomen, hur kunde detta komma sig? Vi kollade igenom innehållsförteckningen på Vitargon men hittade inget skumt där. Efter ytterligare funderingar vändes våra blickar mot cykeln och vi konstaterade att framdrevet var med 34 taggar. Där låg kanske en del av problemet med muskelbyggnationen. Martin har helt enkelt kört med för hög utväxling som har gjort att lårmusklerna har börjat växa oroväckande.... så tänk på att inte köra på för tunga växlar.
 
 Idag är det en mastodont klättring för de som kör Classic, drygt 3000 höjdmeter och de kan förvänta leriga stigar efter nattens hällregn.
Vi har pratat ganska mycket med en annan TREK åkare som kommer från Tyskland och han hade med sig en extra 30 klinga som Martin kunde köpa loss. Bara att ge sig upp på rummet byta klinga och korta kedjan, sen i trikåerna och ner till startfållan.



Full koncentration, kedjan kortas, nya drevet på och lite Loctite på skruvarna sen är det nog
 "bar o åk"

Sandra, Alexander och Martin på väg mot tredje etappen.

Sandra Backman på väg mot tävlingens tredje etapp på sin BMC från Magnus på Bike Italy.  
 
 

 Alexander åker iväg med de andra i elitfållan. Bra jobbat!
 
Martin på väg med starka ben på sin Superfly, både hojen och Martin har levererat under de två tidigare etapperna.
 
 
Så här ser dagens etapp ut.

Beskidy Dag 2


Inför andra etappen gick ut med tron att det skulle vara 3500 höjdmeter denna dag, var vi hade fått det ifrån vet vi inte.... Mentalt var vi inställda på att detta skulle bli den tuffaste dagen i manna minne.
Både temperaturen och antalet höjdmeter var en bra bit utanför min komfortzon. Med en termometer som visade 20-23 grader redan vid start insåg jag att här gäller det att dricka, dricka och åter dricka för att inte krokna totalt. När jag kört nästan halva etappen fick jag reda på från "medryttare" att dagens etapp hade ändrats och den hade bara 2700 höjdmeter och var 84 km lång.

 Fantastiskt böljande landskap, här ser ni en liten del av etappens tuffare klättringar. Stigen fortsätter ytterligare 30 höjdmeter upp.

 

 
 
Ett härligt inslag, en bit in på den sista milen hade jag följe med en lokal hjälte som älskade cykelsporten. Efter ytterligare några kilometer när jag förklarade att jag kom från Sverige och han såg min svenska flagga på tröjan så var vi tvungna att stanna så han kunde ta en "selfie" med oss bägge.
Det sista jag hörde innan jag trampade vidare var "Facebook"........
 
Fredagsmys i sängen. Ligger ett par tusen kalorier minus efter dagens etapp och helt utan matlust.... Spännande.
 
Sista halva milen innehöll två mindre klättringar som sög ut den absolut sista energin från min kropp och när jag kom i mål hade jag totalkramp, många muskler som jag visste att jag hade men även en del som kändes helt nya för mig. Martin fixade upp lite mackor, yoggi och Cola på rummet så jag sakta men säkert kunde försöka få i mig lite energi igen. Liggande i sängen insåg jag att jag nog gjorde klokast i att stå över morgondagens etapp och växla över till Mega distansen på söndag.
 
 
Andra etappens höjdkurvor, vid de två sista små topparna längst ut till höger, (knappt synliga)  tog min energi totalt slut så jag knappt kunde njuta av den sista utförlöpan. Så kan det vara ibland.
 


Mycket kul att hitta på.

 
Vill bara passa på att slå ett slag för de olika loppen som finns här nere i Polen, klart intressanta och prisvärda lopp.
Googla loppen och hitta din favorit.
 




Beskidy första dagen.

Starka och stolta inför dagens etapp, först på plats??
 
Första etappen av loppet bjöd på cirka 7 mils cykling och en 2500 höjdmeter, termometern stod på +13 grader så det passade mig perfekt. Under natten vaknade jag av att jag trodde det var luftkonditioneringen som körde på för fullt men i själva verket var det fullt ösregn utanför fönstret. Stigarna var lite "sliriga" på sina håll efter regnet och den polska leran kan man kort och gott benämna som "snorhal". Bansträckningen var en bra mix mellan väg och stigar. Av de lopp som vi har kört de senaste åren så är detta utan tvekan det mest tekniska både uppför men framför allt nerför.
På vissa nerförslöpor kan man undra om polackerna värderar ett människoliv lika högt som andra tävlingsarrangörer. Riktigt spännande stigar där bromsarna får jobba så oljan kokar i bromsarna...
 
Större delen av starfältet samlat inför Beskidy Classic första etappen 2016.
 
 
 
Lite bilder från första etappen.
 
På sina ställen blev det lite gående med cyklarna, smalt, trångt, "snea" rötter och lite lera på det gjorde valet enkelt.


 
 

 
 
Första dagens höjdkurvor
 

onsdag 25 maj 2016

Beskidy MTB Trophy - Festen kan börja!

 
Nu har vi kommit fram och upprättat vårt Base Camp i södra Polen, närmre bestämt i Istabena som är Race Center för Beskidy MTB Trophy. Eftersom vi alltid strävar att få en till en mix av upplevelser under våra resor för att inte snöa in totalt på cykel så lägger vi in mer eller mindre trevliga besök. Eftersom vi körde genom Polen och kom i närheten av Auschwitz så var vi tvungna att besöka denna hemska plats som representerar en av de mörkaste perioderna i vår historia. Sällan har vi blivit så illa berörda av de historier som vi fick oss återgivna.

De strömförande staketen där det förekom att koncentrationslägerfångarna kastade sig mot för att ta livet av sig.

Den klassiska skylten över ingången till lägret. Arbeit macht frei.

Redan 1947 gjorde man Auschwitz till museum så det mesta är bevarat i "originalskick". Har ni möjlighet att besöka lägret så gör det, det är en mycket gripande upplevelse och det som hände i lägret får aldrig falla i glömska

 
Senare på eftermiddagen kom vi fram och kunde besöka Race Office för att hämta ut våra nummerlappar inför loppet, efter det for vi tillbaka till "Base Camp" och monterade cyklar och finslipade alla detaljer inför morgondagen.

 
Så här ser veckans begivenheter ut, ganska skapliga höjdkurvor så det blir lilla klingan fram och stora bak skulle jag tro.
 
 

Cyklarna är fixade inför morgondagen, dags för "skarp" premiär av våra nya TREK Superfly.

Nya tröjor anlände från TREK nu i veckan och sedan la vi en sista hand på dem och fixade på Team RMI loggan och en liten flagga.

fredag 13 maj 2016

H12 - Hygge helg i Danmark.

Nu i helgen har vi varit över och kört H12 i Danmark, ett förträffligt arrangemang där man antingen kör i lag eller i soloklass under 12 timmar. Det är tredje året som vi är över och kör, i år hade vi även fått med oss Pep Up från Växjö och Team NGU från Trollhättan som tog dagen som ett genrep inför deras Off Road Finnmark 700 uppe i Alta nu till sommaren.
De andra åren har vi åkt över sundet på morgonen, cyklat på dagen och sen hem på kvällen. I år blev det en helhelg i Danmark i stället så vi träffade redan på fredagen för liten "Pre Race" sammankomst.
Bänkar och bord var redan på plats, sen hade Team NGU med sig sitt tält.
Att köra loppet är ju bara en liten, liten bit av totalupplevelsen var det någon som sa, och det är vi i Team RMI inte sena med att skriva under på. Att smälla upp "Base Camps" lite här och var har vi tränat ganska hårt på. En gång när det var totalstopp på Autobahn i några timmar fixade vi till ett Base Camp på motorvägen som blev väldigt uppskattat, men det är en annan femma.

Rustade inför mörkret
 
 
"Kockarna" i full aktion.
 

Martin fixar till lite spansk husmanskost i form av Paella, bättre uppladdningsmat är nog svårt att finna.
 
Innan vi lämnade klubbstugan fyllde vi bilen med alla förnödenheter som behövs inför en lyckad "Hygge helg" i Danmark, stora Paella fatet, brännare, gas, lite "Pre Race" dryck och annat småplock.
På väg mot Danmark stannade vi till och fyllde upp kylväskan med all mat som behövdes under helgen, vi tänkte ju vara mer eller mindre självhushållande med allt "näringsintag" före och efter loppet.


                                             Större delen av lagen samlade under vårt lilla "Pre Race Party"

Här bodde vi, helt förträffligt boende som vi får tacka bland annat Pelle i CKX för att han fixade. Helt klart godkänt!

En bild lite från ovan över tävlingsområdet där det var full fart inför tävlingen, en hel del lag anlände på morgonen och hade fullt upp inför starten klockan 9.00
 
 
Bild från H12 hemsida, stort tack till alla fotografer som var ute denna dag och förevigade åkarna. 
 
 
 
Soloåkarnas tält där vi kunde ha energi och våra prylar under dagen, det blev en hel del stopp där för att käka och fylla på flaskorna.

 
Serveringstältet, där det serverades frukost, det stod även framdukat Gammeldansk till funktionärerna med motiveringen att det var bra mot fästingar, den har jag hört och testat innan och det verkar fungera.... i vissa sammanhang.

 

Morgonkaffet på gång.. kan det bli bättre?
 
 
Bild från GripGrabs fotografer som var ute på banan under hela dagen och fotade.

Innan vi packade ihop på morgonen var det lite "morgonmad" i form av korv....
Givetvis ute i det fina vädret.
 



 
 

Team NGU har packat Team-bilen och är klara för att åka mot Trollhättan igen